Så har man varit på klubben och tränat igen.Dido gick något bättre på friaföljet men jag är inte riktigt nöjd.Sen körde jag rutan och hon springer ut fint men tyvärr har hon börjat stanna själv och då tappar hon ju den fina farten som hon tidigare har haft. Det är bara att backa,backa och åter backa.Där efter tränade vi hoppet och med hjälp av bollen över huvudet så hoppar hon på första komandot.Sen plockade jag fram våran nya lilla metallapport och här gjorde vi stora framsteg.Den lilla apporten var inte lika läskig som den stora var så snart ska nog detta fungera.
Tyvärr har jag märkt att i olika moment tvekar hon på mitt startkomando och jag får nog fundera ut hur jag ska gå till väga.Många har problem med tjyvstarter men för oss blir det ju tvärs om.Kan bero på att hon inte är tillräckligt laddad för momentet.
Sen över till fjärren och jag vet inte vad jag ska säga. Vi har fortfarande en magisk gräns på 50 cm. Går jag längre ifrån en de,tja...då kliver även Dido framåt.
Sånt är livet när man tränar hund.
Nu ska jag träna vallning några dagar och det kanske är bra för Dido att göra något annat.
Här är en bild som Tage har fotat på oss.....sittande och drömmande överst på prispallen.
Ska nog ha det som målbild...................alla har rätt att drömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar